Porträttt av Jean Baptiste Bernadotte

 2010 är det 200 år sedan Sveriges riksdag valde fransmannen Jean Baptiste Bernadotte till ny tronföljare.
Den 19 oktober 1810 stod mottagningskommittén samlad i Helsingborg för att ta emot Sveriges nya tronföljare, Jean Baptiste Bernadotte vald till kronprins under namnet Karl Johan.
Här besvarar vi några frågor om Karl XIV Johan 

Varför behövde Sverige en ny kung?
Sverige hade redan en kung, Karl XIII, denna var emellertid barnlös, varför en tronföljare måste väljas (som sedan adopterades av kungen). Valet som ny kronprins föll först på den danske prinsen, (Christian) Karl August. Han dog redan efter några månader i Sverige (28 maj 1810) av slag. Ny tronföljare behövdes alltså igen och riksdagen valde Jean Baptiste Bernadotte i Örebro 21 augusti 1810. Bernadotte steg i land som Sveriges nya kronprins i Helsingborg den 20 oktober samma år.

Varför valde Sverige en kung och inte en president?
1809 års Regeringsform stadgade i 1 §: Sveriges rike skall styras av en konung och vara ett arvrike med den arvföljd som i fastställd successionsordning stadgat är. 

Hur kunde valet falla på en fransman?
Det fanns andra kandidater från andra länder bl.a. Danmark, men svenskarna hoppades att om en fransman valdes skulle detta gynna Sveriges vilja att återerövra det just förlorade Finland. Kejsardömet Frankrike med sin Kejsare, Napoleon, var vid denna tid kontinentens mäktigaste stat. 

Varför just Bernadotte?
Napoleon kunde nog tänka sig en annan fransman. Bernadotte och Kejsaren var inte precis såta vänner. Bernadotte var tveksam till sin Kejsares poltik. Kejsaren å sin sida tyckte att Bernadotte var egensinnig och hade svårt att anpassa sig till Kejsarens vilja. Det kuppartade valet av Bernadotte berodde till stor del på en intensiv propaganda riktade mot valmännen i svenska staden Örebro där man skulle ha riksdag. 

Varför bytte Karl Johan religion?
Det var nödvändigt. Annars kunde han inte bli svensk kung. Regeringsformen 2 § stadgade nämligen: Kungen skall alltid vara av den rena evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad är. 

Vad hände sedan?
Karl XIII var en halvsenil man som dessutom var sjuk i långa perioder. Efter några månader blev därför hans nya adoptivson kronprins Karl Johan rikets egentliga ledare, från vilken politikens huvudlinjer utgick. 

Varför vände sig Frankrike och Sverige mot varandra när idén var att de skulle närma sig varandra?
Den idén var inte Karl Johans, utan politikernas och de höga militärernas, vilka hoppades på en samfälld aktion mot Ryssland under Napoleons ledning. Karl Johan insåg snart att Napoleons stjärna var i dalande. Han satsade på ett gott förhållande till Ryssland för att undvika krig med den mäktige grannen. Karl Johan träffade tsaren (Alexander I) i Åbo 1812, från vilket år man kan räkna kursändringen i svensk utrikespolitik, kallad ”1812 års poltik” 

Hur spelade Ryssland en roll i det hela?
Ryssland hade på nytt kommit i krig med Frankrike och sökte efter allierade. Franska trupper hade trängt in i Ryssland och till och med erövrat Moskva på hösten 1812, men återtåget blev en katastrof. Samtidigt hade Frankrike fått alla europeiska stater emot sig, utom Danmark som var dess enda allierade. Nu var staterna enade om att slutligen krossa Napoleons välde. Och så blev det. Napoleons fall blev också ett stort nederlag för ”den lede dansken”, som förlorade Norge, men också kunde ha förlorat Bornholm och Själland, åtminstone ville Karl Johan ha dessa danska provinser, men där fick han inte de andra makterna, särskilt Storbritannien, med sig. 

Helsingborg kom i Bernadotternas synfält redan från första början
Efter att Jean Baptiste Bernadotte valts till svensk kronprins 1810 (kung 1818) med namnet Karl Johan, var det i Helsingborg som han för första gången satte sin fot på svensk mark den 20 oktober 1810. 

Bernadotterna och Helsingborg
Kronprinsen tillbringade sina första tre dagar i Helsingborg och bodde i ett hus i centrala staden. Senare skulle drottning Désirée och hans son, kronprins Oscar (I), återvände till Helsingborg flera gånger, där det bjöds på glad underhållning, baler och stärkande brunnsliv i Ramlösa.
Helsingborg har sedan fått ta emot många kungligheter. I juli 1846 lyckades Oscar I samla inte mindre än 18 svenska och danska kungligheter där. Anledningen till sammandragningen var att kungen ville ha till stånd en försoning med danskarna. 

Oscar I och hans söner, Karl (XV) och Oscar (II), var flera gånger i Skåne och åkte skytteltrafik mellan Sundets städer, Helsingborg, Landskrona och Malmö för att inspektera trupper.   Möjligtvis var det redan vid denna tid som prins Oscar (II) intresserade sig för Skåne som en plats för ett permanent sommarboende. Han gifte sig med prinsessan Sofia av Nassau 1857. Inom loppet av sju år skulle fyra prinsar födas, och då varken Sofia eller den äldsta sonen Gustav (V) inte var helt friska beslöt prinsfamiljen att köpa en fastighet norr om Helsingborg. Där uppfördes det slott som kom att kallas Sofiero efter Sofia. År 1866 stod det klart för inflyttning. Slottet skänktes 1905 som bröllopsgåva till kungaparets nygifte barnbarn, prins Gustav (VI) Adolf och prinsessan Margareta (av Storbritannien och Irland). Gustav Adolf och hans gemåler, först Margareta, och efter hennes död, Louise (f. Mountbatten), skapade den park och omgivning som idag är en attraktion i världsklass. Under nästan 70 år, fram till Gustav VI Adolfs död 1973, skedde en ständig omgestaltning av trädgården. Speciellt rhododendronodlingarna är vida kända.
Under en sammantagen tid på cirka 20 år vistades Gustav Adolf på Sofiero under sommarmånaderna. Detta gjorde att han var en frekvent invigare av utställningar, byggnader och anläggningar i Helsingborg. 

Helsingborg får Bernadotternas slott i gåva
Kungen testamenterade Sofiero till Helsingborgs stad och idag är slottet och parken en av södra Sveriges största turistattraktioner med en omfattande utställningsverksamhet och arena för evenemang av olika slag som musikkonserter, teateruppsättningar med mera.
Bernadotterna uppmärksammas då och då och finns med som en ryggrad i verksamheten. Danmarks målande drottning, Margrethe, ställde 2002 ut sina tavlor tillsammans med sin mormors, kronprinsessan Margareta, konstverk. 2008 skapades utställningen om Jean Baptiste Bernadottes ättling, Sigvard Bernadottes livslånga formgivarskap och pionjärninsats för industridesignens utveckling. Utställningen invigdes av kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine.